Nu ligger i vi på samma hotel, samma (typ av) säng, i samma (typ av) rum i samma stad. Resan till Los Angeles var ganska jobbig men den känslan som tar över är förvirring. Jag förstår ingenting. Jag förstår inte att jag har lämnat min lägenhet i Santa Barbara, Tömt den på allt som är mitt, slängt vår säng, lämnat nyckeln och jag förstår inte att vi sagt hedå till våra underbara grannar och vänner. Jag förstår ingenting. Och nu ligger vi här, precis där allting började. Vi är inte samma personer som då och vi har så himla mycket mer med oss hem än vad vi kom med och då är det inte packningen jag pratar om. Det här är så JÄVLA sjukt. Det går inte att förklara. Det känns så fruktasvärt konstigt.