Jag är i fas. Jag är hemma och livet känns otroligt fantastiskt. Regnet lyckas inte göra mig nedstämd. Jag flyttpackar. Från bollstanäs till Solna. Dricker härligt gott kaffe och gör mig redo för första flyttlasset. Imorse vid sju var jag uppe för hundprommis. Försöker hålla tempot för att bli av med jetlaget asap. Cliff House har hört av sig och det är tomt där utan oss, men just nu vill jag ingenting hellre än att vara precis där jag är.